fortsättning ...... Synen på personal: Personalen är vår främsta resurs! Så brukar det stå i årsredovisningarna. Verkligheten vi möter ute i företagen är oftast annorlunda – vilket i grunden är lite märkligt. ”Förarna är något nödvändigt ont man måste ha längst fram i fordonet” – det är troligtvis en personalsyn som ligger närmare sanningen – men tro inte att någon kommer att erkänna detta. Hur har företagen styrt löneutvecklingen för sin förarpersonal de sista 10 åren? Hur mycket utbildning har satsats på förarna de sista 10 åren? Finns det över huvud taget en utbildningsplan för förarna inom ditt företag? Hur mycket kapital avsätts i budget för förarnas utveckling och kompetenshöjning? Hur måna studiebesök har förarna fått utföra under de senaste 10 åren? (Jämför med tjänstemännen på ditt företag (och styrelsen)) Hur har löneutvecklingen varit i ledningsgruppen i ditt företag de senaste 10 åren? Hur mycket utbildning har satsats på ledningsgruppen de sista 10 åren? Finns en utbildningsplan för ledningsgruppen? Hur mycket kapital avsätts i budget för ledningsgruppens kompetenshöjning? Hur många studiebesök har ledningsgruppens medlemmar utfört de senaste 10 åren? Jämför och blygs. Räkna gärna ut kostnad per person – och var samtidigt mycket medveten om att förarna kan sänka företagets kostnader betydligt mer än vad ledningsgruppen kan – om dom har de rätta förutsättningarna och det rätta arbetsklimatet. (inse att om du pinkar ensam så kan du väta ett frimärke – om dina förare pinkar samtidigt så sköljer dom bort dig). Förarna är ett trafikföretags absolut viktigaste resurs – först när alla chefer inser detta - fattas beslut efter den förutsättningen och man satsar på utbildning, kompetenshöjning, bättre löner, kanske några förmåner och annat som stoppar flykten från föraryrket. Det blir inte: skit in – skit ut. Teknik: Hittills har man satsat på teknik i vår bransch. Teknik är bra – men den ökar inte några intäkter, den ökar inte resandet - men den kostar en sjuhelsikes massa pengar. Visst är det bra med nya moderna bussar med bekväma säten, automatiskt hållplatsutrop, automatiska skyltar o.s.v. – men det skall gärna sitta en förare i den också. Idag dras det in en massa trafik dagligen beroende på förarbrist. Teknik hjälper inte alltid. Medmänsklighet och respekt för individen och yrkesgruppen förare är bättre än en massa teknik som kostar stora pengar. Det är viktigare att fordonen rullar enligt tidtabell än att nylackade bussar i läckra färger och med automatisk skyltning står i garage på grund av förarbrist. Resonemanget kan tyckas härstamma från en teknikfientlig betonghäck (varför kallas chefer i vår bransch så ofta för betonghäckar)? Jag uppskattar teknik, jag tror att en teknisk utveckling är en absolut nödvändig förutsättning för vår bransch – men måste man uppfinna hjulet varje gång när ett biljettsystem skall köpas in eller ett IT-system byggas? Varför börja från noll varje gång!? Hur många städer har utfört prov med t.ex. gasbussar - och vad har dessa prov kostat de senaste 20 åren. Varför har man inte litat på sina kollegor, studerat testen, läst dess utvärdering och därefter fattat egna beslut – eller finns det fler än jag som inte riktigt litar på utvärderande chefer med antingen många tjänsteår – eller inga tjänsteår alls…?- med många bussar bakom sig? Hur mycket dubbelarbete kunde vi, i vår bransch, ha undvikit och hur hade dessa inbesparade kostnader kunnat, bland annat, öka förarlönerna istället? Hade vi haft förarbrist då? Eftersom det saknas utbildning i kollektivtrafik är vi alla mer eller mindre självlärda inom vårt yrke – med dom fördelar, och nackdelar, detta för med sig. Det har vi redan konstaterat. Våra kunskaper och våra referenspunkter samlar vi på oss efter vår personlighet och efter våra tidigare erfarenheter. Det kan medföra ganska intressanta upplevelser ibland. · En VD jag mött visste allt om sina bussar, kunde bussens nummer, märke, motor, växellåda, tillverkningsår, körd totalsträcka, o.s.v. Han var stolt över detta. · En var mycket kunnig i avgasrening och luftförorening, en annan var ekonomiexpert och ville införa något helt nytt i vår bransch, nämligen ”individanpassad kollektivtrafik” DET skulle lösa både dagens och alla problem i framtiden. (Vi betonghäckar talade om för honom att ”individanpassad kollektivtrafik” funnits i över 100 år och kallas för: Taxi ). (Han gillade inte det)… · Jag har träffat chefer som sade sig veta allt om kollektivtrafik och dess resande eftersom det var ju lätt att ta reda på - bara man reste lite själv då och då… · Jag har träffat chefer som uppriktigt och ärligt tror att alla fordonen genomsnittligt går mer eller mindre halvfulla med kunder hela dygnet när verkligheten är ungefär 1,8 kunder per producerad vagnkilometer. – Han blev förbannad på mig när jag presenterade denna siffra –naturligtvis visste han bättre… Alla chefer är ju inte så här. Men allt för många är det. De värsta avarterna har nog slutat i branschen idag, förr fanns det verkliga personligheter som med stor kunskap och erfarenhet och stor auktoritet förde företaget mot rutinens brant. Idag gör man det bara på ett nytt sätt. Skillnaden är inte så stor egentligen. Det går kanske fortare nu. Vad jag vill säga med ovanstående är att jag inte träffat många människor i vår bransch som har en helhetssyn som fungerar. Jag har träffat många som säger sig ha helhetssyn och fullkomlig kontroll – men dom finns inte längre kvar i branschen. Jag har träffat många duktiga experter på detaljer eller områden – men ytterst få som ser helheten – och som tar konsekvenserna av helheten i sitt dagliga beslutsfattande. Vi är många udda människor i vår bransch. Alla vill vi väl, alla är vi ambitiösa och vill uträtta något bra – men många av oss sitter fast i myter och ”sanningar” - som hindrar vår utveckling. Signatur BB.

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.