Södertälje Trafik AB var ett välskött familjeföretag som bedrivit sin verksamhet i över 30 år med god lönsamhet. Sedan något år tillbaka använder företaget Scanias bussar. Beslutet att övergå till Scanias bussar var ödesdigert och blev början till slutet för Södertälje Trafik AB, nedan kallat ST ST:s Scaniabussar hade en lång rad konstruktionsproblem som oavbrutet åsamkade ST höga kostnader i form av ersättning till sina resenärer för uppkomna driftsstörningar, intäktsförluster p g a inställd produktion och höga reperations-kostnader, ersättningsbussar, taxibilar etc. Motorrummet på Scania / Berkhoffbussarna är så hermetiskt täta att extrema temperaturer uppkommer. Detta får till följd att ledningar och rör torkar ut och oljeledningar har varit hotande nära att spricka, samtliga har fått ersättas efter bara 6 -7 månaders drift. Det finns vidare goda skäl att förmoda att även växellådor och vissa andra delar har en sådan övervärme att omfattande skador kommer att uppstå framledes. Bussarna hade positionsljus som slog ut hela elektroniken med stillestånd som följd när en glödlampa gick sönder. Vidare satt ytterst känslig elektronik helt oskyddad mot väder och vind. Salt och smuts har därför orsakat oxidering som lett till att ST:s bussar blivit stående på vägarna med mycket stora konsekvenser för passagerare och ST:s ekonomi. Över huvud taget har Scania en lång rad inbyggda systemfel, vilka åsamkat ST stora kostnader och oavbrutet gnagt på dess goodwill och intjäningsförmåga. Exempel på dessa systemfel av generande nybörjarkaraktär är att kopplingar inte kan luftas med mindre växellådorna av typ Opticruise monteras ner. Ett annat fel är att när glödlampor byts i bakljusrampen, måste man först slå sönder glaset för att nå lamporna. Detta, skall understrykas, är tyvärr inget skämt. I varje buss sitter resenärer med anspråk på att nå sin destination på utsatt tid. Enbart vintern 1998/99 inträffade 30 stillestånd, samtliga med Scaniabussar. Trafiken går ofta genom glesbygder vilket ytterligare förvärrar skadan för passagerarna, i synnerhet när det är snö och kallt. Vad är det Scania egentligen sålde? Scania var vid sin försäljning medveten om att bussarna skall användas i daglig långlinjetrafik med 70 till 110 mils körning per dag. Detta innebär 20 - 30.000mil per år. Varför oplanerade stillestånd har en helt annan ekonomisk verkan än när bussen går sönder i en stadstrafik el. dyl Följdkostnaderna av en driftstörning är mycket stora. ST: s reparationskostnader, samt stillestånden, har kostat ST 4.460.000 kronor på drygt ett år. Då är Scanias garantireparationer inte inräknade. Kontant ersättning till passagerarna, ersättningsbussar, plus kostnader för hotell, extra löner för personal bärgningsfirmor, taxi, mm. Uppdelat på respektive buss ser det ut så här: - Buss 1, CWU ; 490.000 kr i reparation (av bl a två växellådor, det blev garanti på den ena växellådan efter ett tag -- den andre gick i 3 dagar !) och 310.000 kr i stilleståndskostnader. Summa: 800.000 kr på knappt ett år innan den lämnades i inbyte hos Scania. - Buss 2, LYY; Summa: 1,2 miljoner kr - Buss 3, CNN; Summa: 1,1 miljoner kr - Buss 4, CCJ; Summa: 0.9 miljoner kr, levererades fabriksny hösten1998 - Buss 5, HPF: Summa: 0,5 miljoner, fabriksny för året 1999, - 7 månader i drift Summa är att bussarna kostade 55:- milen i underhåll och reparationer Ännu större blev konsekvenserna för ST:s trafik när bolaget fick erfara att Scanias reparationer utfördes långsamt, med dåligt resultat och till höga kostnader. Några exempel på detta är 14 dagars stillestånd för CCJ 332 (15 -29 april). 14 dagar tog bytet därför att en ny frontruta inte fanns i Sverige, rutan hade ramlat ut !! Kostnaden för fönsterbytet blev 112.000 kr totalt för ST. Ibland tvingades bussarna återvända till Scanias verkstäder med samma fel som skulle ha åtgärdats gången innan. Buss CCJ fick återvända i augusti till verkstaden med i stort sett samma fellista som den hade med sig till en översyn i juni. Vid denna ordinarie service hade ett antal viktiga punkter aldrig utförts. I augusti tillkom dessutom fel på styrservon, samt en havererad startkrans. Detta på en buss som inte är ett år gammal. ( vad säger då Scania om detta, dom skyller möjligheten på förarna som skulle ha manipulerat med hastighetsregleraren -- men när den testades efter denna beskyllning var den helt ok!)I stället för normala en till två dagar service, tog arbetet sex dagar. Scania verkstadspersonal uppgav själva "hopplösa konstruktioner, samt personalbrist" som orsak. Det tidigare nämnda systemfelet med Opticruise-växellådan kostade ST 53.000 kr i inkomstbortfall, just för att Scania tvingades montera ner hela växellådan enbart för att lufta kopplingen. Arbetet tog sju arbetsdagar i anspråk. Det finns naturligtvis inga möjligheter för ett mindre företag att kunna existera under dessa förutsättningar. ST var som nämnts ett välskött familjeföretag med trettio års upparbetat gott renommé. I juli 1999 ber man om hjälp med översyn och råd av Toni Schönfelder. Han tar i sin tur hjälp av den internationella revisionsbyrån Price-Waterhouse Coopers, som efter en omfattande genomgång bekräftar den ovan beskrivna situationen. ST lämnar den 11 augusti 1999 ett förslag till Scania hur Scania kan ta sitt ansvar för sina produkter som bevisligen är en ren katastrof, genom att minska ST:s blödande kostnader för sina Scaniabussar. Scania avvisar förslaget och hänvisar till det finstilta i sina kontrakt, ( vilket betyder i klartext - du har köpt vad du har köpt - så kom inte nu och gnäll )varför ST meddelar Scania att man uppfattar Scanias fordringar som tvistiga och ber Scania att dom skall stämma dem inför domstol, varför ST "fryser" en förfallen fordran på 800.000 till Scania, samt gör gällande ett motkrav på 1,5 miljoner kronor som förlikningsbud. Resterande 3 miljoner kronor skulle ST själv svara för som sina egna kostnader. NÅ; VAD GÖR SCANIA ? Några förhandlingar med Scania skedde aldrig. ST försökte, men Scania ville inte förhandla. I stället kom högt uppsatta personer inom Scania på besök till Åke Wemmer i Södertälje den 17 augusti kl 18.40 med hotelser om att allt skulle tas ifrån honom, företag, vagnparken, hans hem, egna bilar och övriga tillhörigheter om inte ST betalade eller accepterade Scanias fordringar utan prut. Starta en process ? Att processa mot Scania var inte tillrådligt om man inte sitter på en massa pengar och kan hela spelet med säkerställan osv samt har råd att skaffa sig Sveriges bästa jurist i processrätt ( en sådan här process kommer att kosta ca 2 - 3 miljoner för Åke) eftersom han kommer att möta hela Scania´s juristavdelning som kommer att köra med alla "finter" man bara kan spekulera om.( så gör man när man vill att motparten skall förblöda….) Processer i Sverige tar i dag sådan tid att den lille aktören hinner förblöda flera gånger om innan en dom faller, och så måste man säkerligen gå vidare till nästa instans. Per den 12 oktober 1999 hade ST betalat alla skatter och alla sina leverantörer, inklusive otvistiga fordringar från Scania samt amorteringar enligt avtalad plan med Scania finans. Ovetandes om detta ligger på posten samma dag ett brev från Scania Finans där, i stället för en inbjudan till förhandling med sin kund, är nedpräntad en uppsägning av restskulden = krediten. Så uppför sig den store mot den lille i vetskap om att ST inte kommer kunna på 10 dagar lösa avbetalningskontrakten, man slipper fortsatta påhopp och man får bort en åkare som hade fräckheten att sätta sig upp mot Scania´s dokumenterade urusla produkt. Sånt vill man inte veta av. Betala och tig ! Uppsägningen av krediten tvingar Åke Wemmer att förklara sitt 30 åriga och trippel AAA klassade livsverk i konkurs, vilket sker den 14 oktober ! eftersom han och styrelsen i annat fall skulle riskera personligt ansvar. Visste Scania ingenting om vad som skedde ? Personer med ledande befattning inom Scania, Bus & Coaches, Scania Bilar, Scania Finans m.fl. har varit väl medvetna om hela denna trista historia utan att några åtgärder vidtagits för att förhindra eller lindra uppkomna skador. Ej heller har något gjorts för att eliminera de allvarliga brister som Scanias bussar är konstruerade med. Det är en usel affärsmetod att låta småföretagarna bära Scanias klandervärda affärsmoral dokumenterad i undermålig kvalitet och uppenbara konstruktionsmissar, vilka man väljer att inte göra något åt. Lärdomen av ovanstående är att så länge du uppför dig väl, betalar alla räkningar och bockar och bugar för vår tids herremän, de stora industrierna, så är de nöjda. Det spelar ingen roll hur usel produkten än är, betala skall du. Vare sig god vilja, rättssystem eller "fair play" finns till din räddning. Viljan att dräpa den mindre är påtaglig överallt i samhället idag, liksom den kortsiktiga, kommersiella dumheten. Istället börja man med att svärta ned sin kund och hittar alla fel -- denne kund som bara något år innan var en eftertraktad person som man lovade storstilat all support med orden " stora Scania tar ansvar för sin produkt, det kan du lita på Åke, när undertecknad hade fräckheten att betvivla Scanias kvalité " Vilken lärdom kan ditt företag dra av detta? Den enskilda åkaren har egentligen bara två sätt att skydda sig mot dessa beskrivna metoder, som lätt kan uppfattas som "maffialiknande". 1) I första hand skall man naturligtvis vara kräsen när man väljer köp av bussar och försäkra sig i kontraktet att dom skall hålla för den typ av produktion du skall använda den till. ( detta är jätteviktigt ) Gå inte på finten med 1 års garanti etc -- du talar om vad som skall gälla -- därefter kan du skriva på. 2) Enbart genom att inte välja Scanias bussar har man eliminerat en oändlig ström av tekniska och ekonomiska bekymmer och slipper i hög grad bli beroende av den stores godhet. 3) Parallellt rekommenderas att göra ytterligare bolagsbildningar, där åkarens tillgångar kan skyddas genom att t ex vagnparken finns i ett bolag ( har du en större vagnpark så delar upp den gärna i 2 eller fler bolag ) och ingångna förpliktelser som anbud, transportavtal etc finns i ett annat. 4) I ett 3:e bolag lägger du din fasta egendom. 5) Skriv aldrig på ett köpeavtal med personlig borgen ! Den bussäljare som kräver detta är medveten om att du inte kommer att klara ut affären -- varför han inte bara vill åt bussen som han sålde med äganderättförbehåll utan även din privat ekonomi, såsom hus, pensionsförsäkringar etc , en bättre varningssignal kan du inte få, välj omdelbart en annan leverantör. 6) Du bör inte vänta, utan tala med din revisor när och hur du kan göra en dylik konstruktion, den måste dock göras så snart som möjligt och i god tid innan eventuella tvister, så att inte återvinning i konkurs kan göras gällande. Är Åke Wemmer ägare till ( Södertälje Trafik AB )oskyldig till allt ? Naturligtvis inte, han fick klara råd att inte köpa Scania bussar för den aktuella långlinjetrafiken. Jag satt som styrelseordförande i ST ( lämnade styrelsen mars -98 ) innan dess förbjöd jag Scania säljaren att sälja Scania bussar till Åke i vittnes närvaro! Enligt bolagets statuter kan VD endast teckna löpande affärer, för övrigt måste hela styrelsen skriva under. Detta gav Scania blanka attan i, man t.o.m lät sonen Henrik skriva under ett av avtalen då Åke inte fanns tillgänglig. Bussar som kör en krävande långlinjetrafik med sina ca 80 - 100 mil per dag kräver en annan service underhålls organisation än den Åke var van vid från sina många turistbussar som han har haft under årens lopp. Då säger kloka män att Scania har ett service och underhållspaket ca 5 - 6:- milen --- men med ca 30% stillestånd på fabriksnya bussar hjälper inte dessa avtal eftersom den stora kostnaden ligger i stillestånd och ersättningstrafik och inte i garanti åtaganden där oljeslangar som explodera kostar ett par hundringar men följdkostnaderna är 32.000:- eller att frontrutan lämnar karossen och det tar 14 dagar att få fram en ny. Åkes fel var att han ville till varje pris ville vara med i avregleringen och köra långlinjetrafiken efter att man förlorat i en upphandling delar av sin tidigare verksamhet nämligen färdtjänsten. ( 15 fordon ) Vid såna tillfällen är det svårt att ta emot råd framförallt som dessa inte följer dom egna tankegångarna -- det är detta som skiljer innovatörerna från "betonghäckarna" i alla kommunala och storföretag som aldrig tar några risker. Det är endast dom som har råd att köpa "Scania bussar" eftersom skattebetalarna ytterst betalar Scanias oduglighet. Detta blev Åkes fall -- han snubblade vid sina 62 år på mållinjen till pensionen genom att han hade större tillit till Scania än sin styrelseordförande -- nu efteråt vet han vem som var hans vän och rådgivare! Tar du ingen lärdom av detta i din egen verksamhet -- lever du farligt -- för snart sitter du i en liknande situation, världen förändras och "teknokraterna" tar alltmer över -- för tillfället, dom "skiter" blankt i om du lever väl eller inte -- så länge du betalar är du deras vän och får åka med på "studieresor" -- akta dig !-- för snart sitter du i fällan. Toni Schönfelder´s professionella bakgrund Toni Schönfelder har en gedigen kunskap från bussbranschen, Han var innovatör och konstruktör samt lanserade på 1960 talet Neoplanbussarna. Med många utmärkelser för det nytänkande som först nu, trettio år senare, är standard hos de flesta tillverkare. Med början av 70 talet byggde han upp i samarbete med dom olika järnvägsförvaltningarna Europabus / Continentbus i mer än 12 länder (numera Eurolines) Inom denna verksamhet fanns ett par tusen bussar, GDG, GDG Continentbus, Europabus Belgien, Via / GTI Frankrike, Julia Spanien, DTG Tyskland bara för att nämna några. Hans erfarenhet av Scanias produkter på den tiden, fram till 1989, var att lastbilarna var mycket bra, medan bussarnas kvalitet var otillräcklig för en krävande långlinjetrafik där bussarna rullade närmare 30.000 mil om året. Bussarna som på den tiden hade dom bästa resultaten utan konkurrens var Volvo B 58 och sedemera B 10. Toni Schönfelder, har genom sin frispråkighet och vägran att gå i koppel skaffat sig många ovänner, oaktad detta utnyttjar många honom som rådgivare i allehanda branscher. Toni´s kontaktnät, hans meritlista och internationella utmärkelse i den stora världen är omvittnad.

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.