Måndagen den 11 juni meddelade Kammarrätten i Göteborg en dom som gör bussbolagets ägare eller VD ansvarig för resenärer som inte betala skatt på ev förstor mängd av sprit etc vid gränsen.
Intressant dom, skulle därmed SJ chefen, SAS chefen och samtliga rederiechefer falla under samma ansvarslag?
Självklart inte, det är bussbolagens chefer och ägare, förstår ni sanslösheten?
Nå, domen kommer inte som en överraskning då Kammarräten är en del av den förlängda lydarmen i systemet. Politiken står över lagen.
Något som är unikt för Sverige som demokratisk stat.
Att kammarrätten struntar i EU lagen och därmed svensk grundlag kan bara beklagas. Detta är nu inte slutstation, dramat fortsätter, det finns flera instanser kvar och till slut finns Europadomstolen. Skam till den som ger sig.
Bussbranschens tigande i dessa frågor är beklämmande, sak samma med de olagliga miljözonerna.
Sådana medlemmar sådan förening ?
Eller är det som vanligt, ingen orka att bry sig?

Läs gärna nedanstående utdrag och ta dig en funderare var finns du i systemet? och vem samt vilka spelar medlöparens roll?

Här kommer brilliante

Anders Isaksson
Den politiska adeln – politikens förvandling från uppdrag till yrke
Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2002

Anders Isaksson är rikets mest genomlysande politiska kolumnist och författare. Hans formuleringar är inte bara vassa och konkreta. Ofta är de anglosaxiskt sardoniskt humoristiska. Läsaren ler och myser, njuter och skrockar, när hans ögon lyckligt dansar genom Isakssons studier i parlamentarism och politisk incest, demokrati och regeringsbildning, Hobbes och Locke, samt tar del av varningsord kring utvecklingen.

Jag har emellertid inte bara läst boken. Jag har också läst recensionerna, ledarskribenternas resonemang och debatten kring frågorna som Isaksson väcker.

Jag upprörs över att Isakssons kvicka och koncisa bok behandlas som vore den ett kommittébetänkande, tråkmärkt SOU, eller ett svulstigt inlägg på DN Debatt. Isakssons bok prisas för att ”den är viktig” eller att ”den är intressant och knyter an till debatten om ett förändringsarbete”. Expressen klassar den som ”en alarmbok”.

Jisses, är det ingen mera än jag som haft r o l i g t, när man läst de 168 lärda och elegant formulerade sidorna? Finns det i den politiska sfären inte en människa, inte en ledarskribent eller recensent som uppskattar bister humor och underfundighet?

Nej, det finns det inte. De fäster sig bara vid innehållet, inte vid stilen. Och när det gäller innehållet gör de det lätt för sig och diskuterar den mera ältade av Isakssons noteringar, att ”med åren börd, släktskap och äktenskap kommit att binda ihop partiernas kadrer, brett ut sig i folkrörelser och intresseorganisationer, lett till höga poster i den offentliga förvaltningen, förgrenat sig in i EU-systemet och sedan några år tillbaka också bildar rotskott via lobby, PR- och kommunikationsbranschen”. Genom släktskap och i sängläge, genom att vara sommargrannar eller ha en gemensam ungdom i SSU har man åstadkommit en liten exklusiv och exekutiv härskarklass med bördsprivilegier och förläningssystem. Den politiska adeln.

Stamtavlorna är intressanta. Det går att skapa diagram över vem som är gift med vem, dotter till vem, ligger med vem och övergivit vem för en annan. Tidningarna har citerat friskt ur namnskörden, och det blir en journalistik som är en mutation av en förbindelse mellan Se&Hör och Arena. Allt under den fyndiga rubriken ”De har politiken i blodet”.

Folkvalda duger inte
Men än mera intressant är de allra första orden i Isakssons bok. Det är oktober 1982. Olof Palme, som just vunnit valet, hejdar Isaksson i statsrådskorridoren i dåvarande riksdagshuset. Isaksson hade skrivit en kolumn om att ”riksdagen tycks vara på väg att få bolagsstämmans visserligen glansfulla men reellt svaga roll”. Isaksson hade noterat, att den praxis som följts sedan 1920-talet, att regeringsledamöterna rekryteras ur riksdagen, brutits: ”Nu”, står det i boken, ”sade sig Palme bredda rekryteringen till vidare grupper”. Hans regering skulle vara representativ för samhället i dess helhet och inrymma människor med breda erfarenheter från såväl det kommunala livet som fackföreningsrörelsen och ideella folkrörelser.”

Motiveringen är sensationell: ”Du förstår”, sa Palme och spände ögonen i Isaksson och sänkte rösten, ”kvaliteten på riksdagsmännen har sjunkit, det finns inte längre särskilt många som duger till statsråd.”

Detta är ett scoop. Konstitutionens ”all makt utgår från folket” åsidosätts, de folkvalda inkompetensförklaras.

Men det är den politiska adelns stamtavlor och det intressanta skvaller förbindelserna är grogrund till som i april och maj sysselsatt ledar- och kultursidor. Inte den statskupp som under diskreta former genomförts.

De folkvalda representanterna duger inte, sa Palme och fann i stället de icke folkvalda Bo Holmberg, Ove Rainer, Börje Andersson och Lennart Bodström.

Expertsystemet har fortsatt. Det är tack vare det Göran Persson i sin regering har Björn Rosengren och Mona Sahlin, Britta Lejon och Thomas Bodström.

Detta diskuteras knappast alls. Borde frågar nu jag som hastigt blivit intresserad – inte någon debilförklarad riksdagsledamot höra av sig till partiledningen? Borde inte väljarkåren pressa på vid nomineringen av kandidater och genom positiv särbehandling kvotera in några med sådan kvalitet att de duger till statsråd? Borde inte någon partiledare i opposition säga, att om han vinner valet bildar han en regering bestående av folkvalda representanter?

Jo.


tillgivne

toni schönfelder

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.